god jul 2017 fS

Annonser
Bild | Posted on av | Lämna en kommentar

Hjälpen fem mil bort – nu krävs ändring!

I Borås Tidning den 6/11 publicerades återigen artiklar om avsaknaden av  IVPA i vissa kommuner i Västra Götaland. I och med det nya avtalet (som inte längre är så nytt) som trädde i kraft i juni 2016 där deltidsbrandkåren endast får rycka ut på hjärtstopp sk prio 1 larm.

I första artikeln nedan gick tack och lov allt väl, inga hjärtstopp men här hör vi historien om otrygghets känslan av inte få professionell vård på plats vid olycka.

Därefter följer två artiklar som berättar om medborgarförslag i Marks Kommun kring IVPA samt hur Bollebygd/Töllsjö valt att hantera frågan.

Trevlig läsning!

BT 2017/11/06 – ARTIKEL 1

”Snabb vård högt på deras kravlista

TORESTORP. I Torestorp finns fortsatt en oro efter förändringarna som gjorts när det gäller IVPA, i väntan på ambulans. Enligt ett medborgarförslag från orten bör Marks kommun göra en egen satsning så att räddningstjänsten får åka på fler sjukvårdslarm i Svansjöområdet.

Av Cecilia Karlsson, Markbladet

I augusti slog olyckan till hemma hos Ingamaj Abrahamsson i Torestorp. Hon och hennes syster höll på att packa in saker i bilen då handbromsen plötsligt släppte och bilen rullade bakåt – i tumultet träffades Ingamaj av en bildörr.

– Jag föll handlöst och slog i huvudet i marken, berättar hon.

På garageuppfarten blev Ingamaj liggande i drygt en timme. Sambon Stig Håkansson och förbipasserande, som stannat till för att hjälpa, ringde efter ambulans men ska först ha fått beskedet att inget fordon fanns tillgängligt.

– Det hade varit skönt om deltidsbrandkåren hade kunnat få åka ut och lugna ner mig och de andra, menar Ingamaj.

Det var ifjol som det nya IVPA-avtalet trädde i kraft. Som BT berättat tidigare innebär det nya avtalet att räddningstjänsten larmas ut vid hjärtstopp, medvetslöshet eller på ambulansens begäran. Bakgrunden till förändringen var att det tidigare fanns ett muntligt avtal mellan Säs och Särf, vilket gav en osäkerhet kring medicinskt ansvar och andra juridiska frågor.

Men många i Mark har reagerat mot förändringen, då IVPA ses som trygghetsskapande. Bland annat har nätverket Frisksjukvård varit kritiska.

– Om deltidsbrandkåren får rycka ut kan de vara på plats inom några minuter men man får inte åka ut på lika många larm längre eftersom det ska vara samma villkor för oss i tassemarken som i Göteborg, säger Siv Kopacsi, som är engagerad i nätverket Frisksjukvård och tidigare ordförande i Torestorps Framtid, och fortsätter:

– Det är inte klokt, ett slöseri med de resurser som finns.

Hon har varit aktiv i debatten som följt kring IVPA och lyft frågan hos politiker både i kommunen och regionen via sitt engagemang i Frisksjukvård.

– Man lyssnar artigt, håller med om att det finns problem men ingen vill ta ansvar för det, säger Kopasci.

Nu har Kopasci sänt in ett medborgarförslag till kommunstyrelsen där hon trycker på att Marks kommun bör ta inspiration av Bollebygd.

Där vill man diskutera fram en lösning med Säs och Särf så att räddningsvärnet i Töllsjö kan åka ut på alla typer av prio ett-larm, med kommunen som medfinansiär.

– Jag tycker man ska måna om hela kommunen. Det måste inte göras lika överallt, utan man kan anpassa verksamheten efter behov, säger Kopacsi, som vill se en återgång till de tidigare villkoren för IVPA för Svansjöområdet.

För Ingamaj slutade olyckan i augusti med ambulansfärd till Borås. Samma natt kunde hon återvända hem, blåslagen med bland annat smärta i revbenen.

– Det gick ändå bra och många har råkat ut för värre, men tänk om jag hade hamnat under bilen och blivit liggande?

fakta

I väntan på ambulans

Står för i väntan på ambulans, en tjänst som sjukvården beställer av räddningstjänsten. IVPA regleras av hälso-och sjukvårdslagen.

Ett nytt avtal mellan Säs och Särf började gälla i juli 2016, som följer gemensam linje som arbetats fram av kommuner och sjukvården i Västra Götalandsregionen.

Det nya avtalet påverkar inte räddningstjänstens beredskapsorganisation, som följer lagen om skydd och beredskap.””

BT 2017/11/06 ARTIKEL 2

”Politiker vill titta på IVPAförslag

Medborgarförslaget om en egen IVPA-satsning har landat hos kommunstyrelsen. Men något beslut har inte fattas ännu. ”Min personliga uppfattning är att jag inte vill avfärda det här”, säger kommunalrådet Peter Landgren (S). KINNA.

Av Cecilia Karlsson

Landgren, som tagit del av förslaget, menar att han vill titta vidare på frågan.

– Rent formellt så ligger inte det här inom kommunens ansvar, men min personliga uppfattning är att jag inte vill avfärda det här och säga att det inte är vårt bord. Det handlar samtidigt om våra medborgares trygghet.

Även Leif Sternfeldt, som tillfälligt representerar Markalliansen, har sett förslaget.

– Vi har fått till oss ganska mycket synpunkter om IVPA, främst från Torestorpsområdet och de ligger ju längst bort, säger Sternfeldt (C).

Han fortsätter:

– Vi får titta på hur Bollebygds kommun vill göra och sedan utreda vad som kan vara det bästa för oss i Mark. Men jag tror att en single responder kan vara en bra lösning, det har fungerat bra i Tranemoområdet.

Single responder, det vill säga ett specialutrustat fordon med en ambulanssjuksköterska, har införts på prov under ett år med start i februari i Svenljunga och Tranemo. Som BT berättat tidigare lämnades det i september in en projektutvärdering till styrelsen för Säs, som ska ta ställning till vad som ska hända när projektet avslutas.””

BT2017/11/06 ARTIKEL 3

”Bollebygd är med och betalar IVPA i Töllsjö

Bollebygds kommun har utlovat ett bidrag på 50 000 kronor för att Töllsjö räddningsvärn ska kunna åka på alla prio ett-larm i väntan på ambulans (IVPA). Behovet kvarstår även om räddningstjänsten i Bollebygd får en single responder. TÖLLSJÖ.

Av Anne Engström

I dagsläget får räddningsvärnet i Töllsjö åka på tre typer av IVPA, nämligen hjärtstopp, medvetslöshet och på ambulans begäran. Men i Töllsjö vill räddningsvärnet fortsätta åka ut på alla typer av prio ett-larm, med hänvisning till att väntetiden på ambulans i Töllsjö är 30 minuter.

Som BT berättade i början av september kom därför Bollebygds kommun fram till att man ville vara med och finansiera merkostnaden som det skulle innebära att åka på alla typer av larm istället för bara tre kategorier.

Räddningsvärnets platschef i Töllsjö Jan Henriksson räknade ut att det bara handlar om cirka 50 000 kronor per år.

Nyligen beslutade Södra Älvsborgs sjukhus att Bollebygd ska få en så kallad single responder 2018 genom vårdöverenskommelsen. En single responder är en välutrustad utryckningsbil bemannad med en akutsjuksköterska som kan komma snabbare fram till en patient vid larm eftersom den cirkulerar i ett visst område och inte utför sjuktransporter.

– Single responder är ett bra förslag, säger Jan Henriksson. Det skulle kunna kapa en del på utryckningstiderna och det är ett säkert system i och med att det alltid finns en person tillgänglig. Men vi vill fortfarande gärna ha den lösning för Töllsjö som vi presenterade, så att även vi kan åka på larm.

I september hoppades kommunstyrelsens ordförande Peter Rosholm (S) att Bollebygds kommun kan ha ett nytt avtal med Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund om IVPA klart före årsskiftet.

– De diskussionerna är inte avslutade ännu, men vi vill förstås få till ett avtal så snart som möjligt. Det räcker inte att gå ut och lova saker. Vi måste förverkliga dem också.

Jan Henriksson hoppas på sikt även att få utöka med en mindre bil i Töllsjö. Om man har en mindre bil som inte kräver C-körkort kan exempelvis sjukvårdspersonal som bor på orten åka ut på IVPA-larm.””

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hur ser SD på vårdfrågan inför kommande val?

 

Måndagen den 2 oktober 2017  träffade Frisk Sjukvård Inga-Maj Krüger, SD, i Torestorp för att diskutera och lyssna på hur hennes parti ser på vårdfrågan. 

Inga-Maj Kruger är ledamot i södra Hälso-o sjukvårdsnämnden, ledamot i Hälsosjukvårdstyrelsen och ledamot i regionfullmäktige. 

Närvarande från Frisk Sjukvård var Siv Kopacsi, Torestorp, Monica Molin, Fritsla, Bengt Bengtsson och Inga-Lill Hermansson, båda Öxabäck. 

Inga-Maj Kruger inledde med att säga, att alla har rätt till sjukvård och alla har rätt till att fritt välja vårdgivare. Det fria valet är viktigt, men alla har dock inte samma möjligheter att välja; det gäller t ex för landsbygden. Befolkningsunderlaget styr utbudet. Hon var mycket tydlig med att det inte kan finnas samma service på små orter som i storstäderna. 

Frisk sjukvård förespråkar en modell med ökat statligt ansvar och ett kommunalt ansvar för primärvården. Här håller Inga-Maj inte med utan menar att statligt styre försvårar och ger längre beslutsvägar. Dock kan hon tänka sig mer kommunalt ansvar. 

SD har i sitt budgetförslag för regionen ett förslag om att ge lättnader i studielånen för de läkare som väljer att arbeta i glesbygd. En modell som finns i Norge och som Frisk Sjukvård ser positivt på. SD menar också att vården skulle bli bättre om den styrs av professionen och inte enbart av politiker. 

Vi talade också om ansvar och tillsyn över vården och Inga-Maj beklagar de krångliga beslutsvägarna och svårigheten att nå fram till dem/ den som har ansvaret i en fråga. Hon påpekade också, att eftersom Olof Palme tog bort tjänstemannaansvaret, kan man inte ställa någon till svars om verksamheter inte fungerar. 

Inga-Maj tog också upp distriktssköterskornas roll och betonade vikten av att de finns tillgängliga även utanför vårdcentralerna. Något som vi erfarit i och med indragningarna i Öxabäck och Fritsla bl a. 

Vi diskuterade också vårdcentralerna i kommunen. Inga-Maj framhöll VC i Sätila och Rävlanda (privat) som det goda exemplet, några konkreta förslag på hur de offentliga vårdcentralerna skulle bli bättre fanns dock inte. 

Det behövs, enligt SD, mer resurser till vården, inte minst med tanke på dem som benämns som ”nysvenskar” och även en öronmärkning av pengarna, så de går till rätt saker. 

Vad gäller det politiska arbetet betonas samarbete; mellan de olika partierna – med omarbetningen av KoK-boken som exempel – och mellan region och kommun t ex vad gäller att ta hand om färdigbehandlade som skrivs ut från sjukhusen. 

Vi tog också upp frågan om IVPA- i väntan på ambulans – där Inga-Maj menade att Single Responderverksamheten borde fungera bra. Hon förordar också mobila team. Dock finns de lösningarna än så länge bara i ett fåtal kommuner. 

Sammanfattningsvis kan man säga att precis som vid de övriga politikermötena är intrycket att man inser att det finns brister i vården som måste åtgärdas, men har inga konkreta förslag om vad och hur det ska göras. Återstår att se vad som blir av förslaget till reformering av primärvården som regionen tog i våras.  

Bilden av regionen som en byråkratisk koloss med eget liv och snåriga besluts- och ansvarsvägar blir dock för varje möte allt tydligare. 

Vid pennan,

Inga-Lill Hermansson
Öxabäcks bygdelag

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Intressant artikel i GP om systemfel som orsakar onödigt lidande! 

Inte bara Frisk Sjukvård ser systemfelet inom vården!

”Sjukvården lider av ett systemfel som aldrig kommer att förändras så länge som varken politiker eller ledande tjänstemän erkänner fel och brister, skriver Håkan Hedman, Njurförbundet.”

Läs hela artikeln här

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Möte med Cecilia Andersson, centerpartiet!

 

Fredag 8 september 2017 träffade Frisk Sjukvård Cecilia Andersson på Centerexpeditionen på Kungsgatan i Borås. Här följer en summering av mötet.

 

Närvarande från nätverket frisksjukvård: 

Marcus Otterlo 

Inga-Lill Hermansson 

Bengt Bengtsson 

Monica Molin 

Siv Kopacsi 

 

Cecilia Andersson är ledamot i hälso-och sjukvårdsstyrelsen och  1:a vice ordförande i södra hälso- och sjukvårdsnämnden. 

Vi hälsas välkomna och Marcus redogör i korta drag vår inställning och vad vårt upprop innehåller. Cecilia säger att hon läst vårt upprop inför mötet. Hon håller inte med oss om att staten borde få ett övergripande ansvar för vården. Hennes inställning är att staten redan nu styr via Socialstyrelsen som ger nationella riktlinjer. 

Hon tycker inte heller att vår inställning att Norge är en bra förebild för att säkra vården i glesbygd stämmer. Hon säger att det finns stora brister i Norge och att man där tittar på organisationen i Sverige. 

Hon anser att den organisation som finns idag i VG-regionen är bra. De brister som finns anser hon man kan klara genom mer dialog mellan kommun och region. 

Hon påpekar också hur viktigt det är med uppföljning och säger att man idag nästan helt tappat den delen från politikens sida. Man fattar beslut om hur saker skall göras – skriver riktlinjer – men följer sedan inte upp om vårdgivaren verkligen lever upp till kraven. Cecilia ser där ett stort behov av mycket mer uppföljningar. 

Cecilia säger att man tidigare haft en gräns på 3500 listade patienter för att en vårdcentral skall vara ”lönsam”, men att hon nu fått signaler om att det nu krävs 4500 patienter. VG-regionen har ett krav på att minst EN vårdcentral skall finnas i varje kommun. 

Hon informerar om ägardirektiven till Närhälsan som ibland gör beslutsvägarna långa. 

Cecilia informerar om VG-regionens planer på hemsjukvårdsläkare enligt den modell som Skaraborg jobbat efter. Det finns också planer på närsjukvårdsteam. Team som utgår från lasarettet. Teamen består av läkare och specialistsjuksköterskor. De fungerar som palliativa teamet- som fungerat så i många år. 

Vi tar upp frågan om IVPA (i väntan på ambulans) och de långa inställelsetiderna ambulansen har. Enligt Cecilia är det försök med ”singel responder” som pågår i Tranemo kommun inte någon ersättning för de försämrade villkoren för IVPA utan en uppbackning för ambulansen. 

Detta är helt annan information än den vi tidigare fått av andra politiker och tjänstemän. 

Vi påpekar svårigheterna med att få kontakt med rätt personer i den gigantiska organisation som  

VG-regionen är och att man ofta inte ens får svar på inskickade skrivelser. 

 Vi tar upp frågan om dåligt fungerande vårdcentraler och där Närhälsan i Skene är ett skrämmande exempel på dåligt bemötande, ständig läkarbrist, dålig tillgänglighet. Cecilia har tidigare hört kritik angående Närhälsan i Skene. Hon säger att man under 5 år haft 7 olika chefer för vårdcentralen och att det naturligtvis påverkar kvaliteten. 

Man håller på med uppföljning och dialog med vårdcentralerna och skall inom några veckor besöka Skene. Cecilia skriver ner den kritik vi ger och lovar att framföra det vid sitt besök på Närhälsan Skene. 

Vi tar upp frågan om distriktsköterskor och föreslår att de vore en bra avlastning för vårdcentralerna. När distriktssköterskan fanns i Öxabäck var hon ett ”filter” som kunde hjälpa människor på nära håll och skilja småkrämpor från allvarligare symptom, som krävde läkarvård. Idag fungerar inte 1177 pga långa väntetider. Detta gör att många åker in till Borås lasaretts akutmottagning istället. 

 Sammanfattning av mötet: Vi har träffat Cecilia Andersson , centerpartiet. Hon har varit trevlig och öppen och lyssnat på våra argument. Hon har dock sin inställning klar angående organisationen inom VG-regionen och anser att den är väl fungerande och att den tack vare sin ”storhet” är stark och har ”muskler” till skillnad mot små landsting – till exempel Blekinge. Hon ser fördelen med en stor befolkningsmängd samt att man har ett universitetssjukhus i regionen. Det gör att man gynnas och att man har god ekonomi. Hon förstår problemen i glesbygd, men har inga konkreta förslag om hur man kan förbättra villkoren och jämlikheten för oss på landsbygden. 

Cecilia påpekar att hon själv är uppväxt i Tranemo och därför förstår våra argument. Hon möts ofta av oförstående politikerkollegor. Många har inte landsbygdsperspektivet enligt Cecilia. 

Vid datorn: 

Siv Kopacsi 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Stafettläkare är ett gissel för patienterna.

Socialstyrelsens statistik visar att besöken på landets akutmottagningar ökar och att det är gruppen patienter som borde få hjälp på vårdcentralerna som står för största ökningen.
 

ST-läkaren Hannes Kohnke har jämfört olika patientergrupper på akutmottagningarna och kollat om de har stafettläkare eller fasta läkare på sina respektive vårdcentraler. Föga överraskande visade det sig att de patienter som träffar stafettläkare i högre grad söker sig till akutmottagningarna.

 En slutsats han drar är, att om man träffar samma läkare på sin vårdcentral, lär man känna varandra bättre och får bättre förtroende för varandra och då söker man sig hellre till sin vårdcentral i första hand.

 Hannes Kohnke har också jämfört hur läkarkontinuiteten i Sverige står sig i jämförelse med andra länder. Det visar sig att Sverige tar en av jumboplatserna. Vi är även dåliga på att mäta och följa upp kontiuniteten på våra vårdcentraler för det finns inga riktlinjer vare sig lolkalt, regionalt eller nationellt.

 Stafettläkarsystemet är ett gissel och vi har, i flera decennier, hört olika landsting säga att de inte ska använda sig av systemet längre. Men ingen har lyckats med det, utan tvärtom blir det bara fler stafettläkare. Och nu söker sig både sjuk- och undersköterskor också till bemanningspoolerna. Landstingen har försökt göra lite punktinsatser och har skjutit till lite extra pengar, men det löser inte problemet.

 I takt med att befolkningen blir äldre och de medicinska och tekniska framstegen större, ställs större krav på hela vårdkedjan och vi måste göra en omställning som passar de nya villkoren. Beslutsvägarna går snabbare om alla mellanled med olika nämnder inom regionen tas bort. Vi måste ha nationella riktlinjer och låta staten sköta de stora sjukhusen för att vården ska bli lika över hela landet.

 Och vi måste låta kommunerna få ansvaret för primärvården. Kommunerna kan sina områden bäst och har redan stort ansvar inom barnomsorg, skola, äldrevård. Det är också kommunen som har kontakt med lokal polis, socialtjänst, diakoni, ideella verksamheter och så vidare. Allt detta kan och bör samverka för att skapa trygghet. Primärvården kan vara navet i denna verksamhet och avlasta specialist- och akutsjukvården.

 Hittills verkar politikerna tro att alla problem försvinner om man pumpar in ytterligare några miljoner i vården. Men vi tror att så länge som denna fragmenterade vård består och vare sig personal eller patienter har något inflytande över vården, kommer problemet med hyrpersonal att kvarstå.

 För uppropet Frisk Sjukvård

genom Monica Molin
Artikeln publicerad i BT 2017-07-08

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Frisk sjukvård kräver frisk demokrati  

I Strömstad är det nu upprorsstämning. Regionen har lagt ner sjukhuset. Man har lagt ner jourcentralen. Det är 15 mil till närmaste svenska sjukvård som har öppet dygnet runt. Som ersättning lanserar man en sköterskebil (Single responder). Lagom till sommaren, då Strömstads invånare ökar till 80 000, så har dock regionen beslutat om att låsa in denna investering i garaget då man inte har tillgång till någon sjuksköterska sommartid! Till råga på allt så kommunicerar man inte detta beslut med Strömstads kommunpolitiker, trots att man sitter i fysiska möten med dem några dagar efteråt!

Aktionsgruppen Jour Strömstad, en del av nätverket Frisk sjukvård, har nu 5000 namnunderskrifter som stöder deras upprop. Samtliga kommunala partier i Strömstad reagerar nu på situationen och kräver tillsammans med Jour Strömstad möten med regionen för att få till en bättre ordning.

Den svenska sjukvården har länge kritiserats för att vara ineffektiv på grund av att den är så fragmentarisk. Vi i Frisk sjukvård har ända sedan vår start hävdat att en del av problemet är att även styrningen, den politiska ordningen är fragmentarisk. Vad Strömstad blir ett tydligt exempel på är att detta styrelseskick inte ger oss någon demokratisk förankring!

Du som läser detta, hur många sjukvårdspolitiker i regionen kan du namnge? Hur ska vi kunna ställa någon till ansvar när vi inte förstår hur den politiska organisationen ser ut, när vi inte vet vem vi ska vända oss till, när vi aldrig träffar någon sjukvårdspolitiker? Dessutom går alla partier i regionen ut i ett gemensamt massmedialt utspel (9 maj) om att man är helt överens om ett nytt måldokument i VGR, där en av de fyra huvudpunkterna handlar om ”kvalitetsdriven verksamhetsutveckling”! Någon som tror att det är lösningen? Frågan är vem man ska rösta på när det ser ut så här?

Det enda våra sjukvårdspolitiker debatterar är lite olika syn på var man ska satsa det stora överskott av pengar regionen sitter på. Ingen som pratar om de strukturella systemfelen. Man kommer inte åt dålig arbetsmiljö genom att höja löner. Det behövs ett gemensamt nationellt mål som alla är överens om att sträva mot, tydliga strukturer, tydligt ansvar, tillit till personal, kontinuitet på arbetsplatser, långsiktighet, samarbete.

Vi i Frisk sjukvård förordar, precis som stora delar av professionen, att staten tar ett mycket större ansvar för en gemensam och lika sjukvård oavsett du bor i Biskopsgården, Strömstad eller Torestorp. Lika riktlinjer för alla behövs istället för att varje landsting/region gör sina egna planer och prioriteringar. Landstingens rätt att förvalta sjukvården tillhör historien.  Låt istället kommunerna ta ansvar för den öppna primärvården. Det är kommunen som har lokal kännedom och bäst kan skapa det lokala trygga nätverket kring vårdcentralen.

För Nätverket Frisk sjukvård

Markus Otterloo, Ubbhults byalag

Stein Rukin, Jour Strömstad

2017 06 19

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar