”Stockholm på väg mot en sjukvård för friska”


Det blågröna styret bör vara ärligt med att man gör prioriteringen att rätten till valfrihet och till hög vårdkonsumtion står över rätten till vård för de svårast sjuka. Det skriver företrädare för Stockholms sjukvårdsupprop i en replik.

Vård skall ges efter behov och de styrande politikerna i region Stockholm ger inte förutsättningar för det. Stockholm håller på att få en sjukvård främst för friska. De blågrönas beskrivning av sina visioner och mål för sjukvården är vackra ord men helt utan innehåll. Sjukvården behöver lösningar och dessa lyser med sin frånvaro i deras artikel.

I debattartikeln ”Så ska fler få rätt vård” i SvD 19 januari skriver Irene Svenonius med flera att man i Stockholm gått före med förändringar för att fler ska få den vård de behöver i rätt tid. Vi håller inte med. De hundratals vittnesmål från vårdpersonal som vi fått in till Stockholms sjukvårdsupprop talar sitt tydliga språk – det går i nuläget inte att räkna med, varken som barn eller vuxen, att få rätt vård i rätt tid när det handlar om akutsjukvård och intensivvård. Irene Svenonius har tidigare beskrivit dessa vittnesmål som ”enskilda händelser”, men händelser som upprepas om och om igen är inte längre enskilda. Vi anser att de vittnar om ett systemfel som skapats av de styrande regionpolitikerna.

Stäng

De blågröna säger sig se behovet av att anställa fler sjuksköterskor för att kunna öppna fler vårdplatser. De säger dock inget om hur detta ska göras. Man måste inse att det kostar pengar. Sjuksköterskor är attraktiva på arbetsmarknaden i dag, och att vara sjuksköterska med ansvar för svårt sjuka patienter, kvällar, nätter och helger, i den arbetsmiljö som nu råder på sjukhusen, är långt ifrån ett självklart val.

Att plötsligt varsla ett stort antal undersköterskor och läkare från akutsjukhusen gör knappast sjuksköterskornas arbetsplats mer attraktiv. I sjukvården arbetar vi i team, och vi behöver varandra. Vi tycker inte heller att dessa varsel kan beskrivas som en ”omsorgsfull” förändring av sjukvården såsom de blågröna uppger sig ha för avsikt. Förändringar kräver en konsekvensanalys, och ökade resurser i en övergångsperiod – något som lyser med sin frånvaro i dag.

Det blågröna styret har inte alls ”gått före” med de stora strukturförändringar som svensk sjukvård behöver. Forskning visar tydligt att en hög läkarkontinuitet i primärvården minskar behovet av att uppsöka akutsjukvård och läggas in på sjukhus. Under nuvarande situation ger man vårdcentralerna inte ens de minsta förutsättningar för att arbeta på detta sätt. Det behövs stora resurstillskott till vårdcentralerna över lång tid. ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) och geriatrisk vård är bra, men står för en väldigt liten del av vården för äldre och svårt sjuka. Majoriteten har vårdcentralerna ansvar för.

De styrande regionpolitikerna har tidigare angett att de gör satsningar på primärvården. Dessa satsningar är i själva verket en nedskärning – ”satsningen” på 1,5 procent ökad budget täcker inte ens ökade lönekostnader och inflation. Detta är, precis som resten av innehållet i deras politik, ett visionärt tänkande utan förankring i verkligheten. Det är också en högst vilseledande formulering.

Stäng

I stället för till vårdcentralerna går ökade resurser till nätläkarbolag, specialistmottagningar på stan och närakuter. De senare där man inte överhuvudtaget arbetar med kontinuitet och långvarig uppföljning, och som förvisso avlastar akutsjukhusen med de allra enklaste patienterna men samtidigt driver på en vårdkonsumtion hos de som annars inte sökt vård alls. Det är slöseri med en redan skral sjukvårdsbudget.

Vill regionpolitikerna på riktigt ge vård efter behov behövs reella satsningar på de verksamheter som tar hand om människor med svåra eller kroniska sjukdomar och om äldre människor med flera diagnoser. Nu görs neddragningar både på vårdcentralerna och på akutsjukhusen. De enda egentliga satsningar som görs tycks vara på nätläkare, specialistmottagningar på stan och närakuter, som tillför väldigt lite för patienterna med störst behov. Det blågröna styret bör vara ärligt med att man gör prioriteringen att rätten till valfrihet och till hög vårdkonsumtion står över rätten till vård för de svårast sjuka.

Elisabeth Ljunggren
läkare, Stockholms sjukvårdsupprop
Laura Björnström
läkare, Stockholms sjukvårdsupprop

——————————————————————————————————————————

Artikel från SvD 24 januari 2020.

Man skulle kunna byta ut ordet Stockholm i rubriken mot Västra Götaland! Mindre pengar till vårdcentralerna, besparingar på lasaretten, bra och dyr vård för ett fåtal med avancerad sjukvård i hemmen, mer pengar till nätläkare känns igen i vår region också.
Monica  Frisk Sjukvård

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Skotska sjukvården vände marknaden ryggen

Sedan det skotska parlamentet själva fick bestämma över hur deras sjukvård ska organiseras har de styrt bort från marknadstänkande och konkurrens. Nu höjs röster för att Sverige borde lära av Skottland.

 

– Vi brukar se Sverige som ett föregångsland när det gäller mycket, men kanske är det ni som har något att lära av oss när det gäller hur sjukvården kan organiseras och styras, säger Dave Watson och blickar leende ut över den stora åhörarskaran på Biomedicum vid Karolinska institutet.

Dave Watson kommer från Unison, som är det största fackförbundet inom vårdsektorn i Skottland och som även organiserar sjuksköterskor vid sidan av RCN, Royal College of Nursing. Han är inbjuden av tankesmedjan Arena idé för att berätta om hur Skottland skapade en sammanhållen sjukvård utanför marknadens inflytande. Arena idé har också gett ut en rapport, skriven av Lars Taxén, docent vid Linköpings universitet, som är aktiv inom Nätverket för gemensam välfärd.

– Det skotska alternativet är nästan osynligt i den svenska debatten. Men jag tror att vi kan lära mycket av hur de skapat en sjukvård byggd på solidaritet och samarbete, säger Lars Taxén.

Stora förändringar

Den skotska sjukvården har alltid varit en del av brittiska NHS, National Health Service, som bildades efter andra världskriget. Precis som i Sverige är grunden att alla människor ska ha tillgång till skattefinansierad hälso- och sjukvård.

Under 1980-talet, när Storbritannien styrdes av Margaret Thatcher, introducerades idén om konkurrens och marknad inom NHS. Patienter sågs som konsumenter och en beställar-utförarorganisation infördes där så kallade ”trusts” beställer tjänster av självständiga leverantörer.

Men när det skotska parlamentet återupprättas 1999 och Skottland fick långtgående bestämmanderätt över bland annat sjukvården bestämde de sig för att gå en annan väg. I ett dokument deklarerades att sjukvården skulle återupprättas som en offentlig, sammanhållen verksamhet, fri från konkurrens och marknadstänkande. Offentliga medel skulle inte längre få användas för att finansiera den privata sektorns konkurrens med NHS.

Samarbetar med personalen

Dave Watson berättar att mycket har hänt under de 20 år som har gått sedan dess.

– Beställar- och utförarmodellen har avvecklats och i stället styrs vården av 14 regionala sjukvårdsstyrelser. Det finns ett utvecklat samarbete med vårdpersonalen, något vi som facklig organisation tycker är mycket viktigt. De som ger vården ska också vara involverade i hur vården organiseras.

Unison, Skottland

Dave Watson från fackförbundet Unison berättade om det skotska sjukvårdssystemet på ett möte anordnat av Arena idé. Foto: Helena Mirsch

De anställda involveras aktivt i beslut som rör dem och utveckling av vården sker i samarbete mellan personal, befolkning och lokala myndigheter. Dave Watson menar att samarbete har visat sig ge bättre kvalitet än konkurrens. Den skotska sjukvården kan uppvisa positiva resultat på många områden. Sjukhusrelaterade problem som sepsis, mrsa och bakterieutbrott har minskat kraftigt samtidigt som fler patienter får hjälp i tid och köerna har minskat. Andelen patienter som är positiva till NHS Skottland ligger kring 90 procent.

– Det är väldigt höga siffror, men självklart är inte allt perfekt hos oss heller, säger Dave Watson.

Politisk enighet

Skottland har svårigheter att rekrytera vårdpersonal, även om problemen är mindre än i övriga Storbritannien. Och precis som i Sverige ser man att vården behöver ställa om sina resurser från sjukhusvård till mer nära vård.

– Vi har många utmaningar, men en sak är säker, vi går inte tillbaka till ett marknadsstyrt system.

Dave Watson får ofta frågan varför det här systemskiftet kunde införas just i Skottland. Hans svar är att det handlar mindre om ideologi och mer om vad som fungerar i praktiken.

– Vi skottar är väldigt praktiskt lagda och vi har dessutom en kultur och tradition av att värna det gemensamma, det är viktigt för oss.

Att avskaffa marknadstänkandet i sjukvården har heller inte varit en politiskt laddad fråga i Skottland. Principen att sjukvårdssystemet ska baseras på samarbete och inte konkurrens har stort stöd bland alla politiska partier, allmänheten och fackliga organisationer.

Mer laddad fråga i Sverige

Att frågan är mer politiskt och ideologiskt laddad i Sverige visades tydligt när seminariet avslutades med att tre inbjudna politiker från Region Stockholm fick ge sitt omdöme om det skotska exemplet. Två av de inbjudna politikerna är också sjuksköterskor: Margaretha Åkerberg från Kristdemokraterna och Jonas Lindberg från Vänsterpartiet.

– Vi ser hur beställar-utförarmodellen leder till att sjukvård beställs av politiker som sedan abdikerar från ansvaret. Man talar om vård som produktion, ett språkbruk som är helt främmande för oss som arbetar i vården. Dessutom kräver vårdvalet och privatiseringarna enormt mycket administration. Så visst finns det mycket vi kan lära av Skottland, sade Jonas Lindberg.

Margaretha Åkerberg var mer skeptisk och talade sig varm för de politiska lösningar som Stockholm valt.

– Vi har till exempel infört närsjukhus som nu kan avlasta akuterna och vi har den psykiatriska akutbilen, PAM, som ett mycket lyckat exempel. Det avgörande framöver är kompetensförsörjningen och där ser jag inget i den här rapporten om att Skottland skulle ha lyckats bättre, sade hon.

Bygga en nära vård

Även vårdens fackliga organisationer var inbjudna för att ge sin syn på det skotska exemplet och Vårdförbundets Sineva Ribeiro lyfte framför allt fram den nära vården.

– Det här med hur man i Skottland samarbetar lokalt för att ge vård kommer vi också att behöva göra. Vi behöver få en personcentrerad nära vård som byggs utifrån lokalsamhället, som distriktssjukvården fungerade förr. Nära vård är inte bara primärvård utan vi har många väldigt sjuka människor som vårdas hemma i dag.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vem styr sjukvården?

”Varför får vi ständigt läsa om sjukhus som gör minusresultat, vilket skapar en känsla hos både allmänhet och personal av att vården är en enda stor förlustaffär?”

Det kan man undra!?! läs hela artikeln på BT.se där Frisk Sjukvård grottar ner sig i frågan – Vem styr sjukvården? Du hittar artikeln här

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Fungerande sjukvård kräver bättre rustad primärvård!

 

Nedan debattartikel publicerades i GP den 8 oktober 2018, väl värd att läsa tycker vi!

”En fungerande primärvård är nyckeln till högre tillgänglighet och kontinuitet i vården. Men då krävs mer resurser. Annars kollapsar primärvården, skriver bland andra läkaren Anneli Vinensjö, SFAM Skaraborg.  

Ett stort antal kollegor publicerade nyligen ett upprop i DN (28/9) för att betona vikten av en fungerande primärvård. Utan ökade resurser kollapsar primärvården var devisen, och vi instämmer. I Västra Götaland är primärvårdens tilldelning inför kommande år endast 5,8 procent, en höjning som i hög utsträckning kommer att ätas upp av en befolkningsökning på 1,3 procent och löneökningar för befintlig personal. I motsats till vad alla befintliga utredningar förordat får vi alltså i Västra Götaland i praktiken mindre resurser för att möta behovet av tillgänglighet och kontinuitet. 

Neddragningar. Redan i dag pressas sköterskorna av trycket i telefonen och många läkare antingen flyr specialiteten eller blir sjukskrivna. Patienterna klagar över dålig tillgänglighet och bristande kontinuitet. Vill ni politiker i västra Götaland att vi skall ha en primärvård värd namnet är det dags att satsa nu, medan det fortfarande finns någon fast anställd personal kvar. 

Utbildning. Specialister i allmänmedicin är de som har minst möjlighet att vidareutbilda sig, samtidigt som vi skall vara de som uppmärksammar symptom, talande för sjukdomar med elakartat förlopp och ger lugnande besked och adekvat behandling till de som är i behov av det. Trots möjligheter till fortbildning har tyvärr många allmänläkare en såpass pressad situation på sin vårdcentral att det är svårt att komma ifrån. Patienterna kommer alltid först! 

Kontinuitet. Kontinuitet efterlyses av såväl patienter som makthavare. Betydelsen av kontinuitet, att ha sin egen doktor, är utomordentligt viktigt för alla patienter med kroniska sjukdomar men kräver tillräcklig tillgång på just distriktsläkare. Ett rimligt antal patienter att ta hand om är en förutsättning för kontinuitet i vården och ett föreslaget antal patienter per 100 procent arbetande läkare är 1 200 personer. 

Ett obegränsat antal patienter att ta hand om omöjliggör kontinuitet. 

Ett obegränsat antal patienter att ta hand om omöjliggör kontinuitet. Kontinuitet vad gäller läkare och distriktssköterskor är en trygghet för patienterna och möjliggör en god vård med hög kvalitet. I dag tar även nätdoktorer resurser från vårdcentralerna. En nätläkare har ingen möjlighet att läsa journal eller ge kontinuitet. Läkare med anslutning till vårdcentralen skulle däremot kunna gynna kontinuiteten och möjligen öka tillgängligheten. 

 

Nationell plan. Vi instämmer i att det behövs en nationell plan för att lösa primärvårdens problem på sikt. Det är orimligt med en organisation där vården ser olika ut beroende på var du bor. En långsiktig och hållbar strategi är det enda rimliga. I dag ser det tyvärr inte ut så utan varje landsting eller region sätter upp sina egna regler och i Västra Götaland är det krav och kvalitetsboken som styr vad vi skall göra i mångt och mycket – även hur vi skall göra det. 

AdminstrationI Göran Stiernstedts utredning ”En god vård” betonades bristen på tillit i vården i dag. I stället för att lita till att professionen gör det den är till för att göra krävs dokumentation av i stort sett allt som utförs, och om det inte dokumenteras finns det inte, det vill säga det vi inte har dokumenterat får vi inga pengar för. Självklart leder det till att vi lägger mer tid på att dokumentera och mindre tid finns därför tillgänglig för patienterna. 

Något som verkligen stjäl tid från patienterna är all den administration som läggs ner på sjukskrivningsprocessen. 

Något som verkligen stjäl tid från patienterna är all den administration som läggs ner på sjukskrivningsprocessen. Trots att vi, som känner våra patienter väl, intygar att en viss patient inte kan arbeta ifrågasätts det och intyg måste skrivas om och omformuleras för att passa i mallen. Utöver den frustration som både läkare och patient upplever tar det en stor del av den tid vi rimligen borde ägna åt patientmöten. 

 

En ovärderlig kedja. En god tillgänglighet och kvalitet i primärvården är en förutsättning för en god specialistsjukvård. Fungerar inte primärvården kommer allt mer och allt fler att hamna på akutmottagningarna. Att bara satsa på akutmottagningen är att börja i fel ände – en fungerande primärvård minskar behovet av akutsjukvård. 

Ännu har vi inte ett nationellt enhetligt system för styrningen av primärvården. I dag har ni, politiker i Västra Götaland, chansen att göra regionen till ett föredöme och en modell för Sverige.  

Västra Götaland. Ännu har vi inte ett nationellt enhetligt system för styrningen av primärvården. I dag har ni, politiker i Västra Götaland, chansen att göra regionen till ett föredöme och en modell för Sverige, men hur då? 

  1. Ge alla specialister i allmänmedicin ett avgränsat uppdrag så att det blir möjligt att prioritera kontinuitet och fast doktor för alla som vill. Det ökar vårdkvaliteten och arbetsglädjen. Detta är en springande punkt för ett hållbart arbetsliv som specialist i allmänmedicin. Utan denna avgränsning kommer vi aldrig att få en fungerande primärvård.
  2. Se till att 10-20 procent av arbetstiden ägnas åt fortbildning eller forskning. Gör fortbildning till en obligatorisk del av arbetet och informera alla chefer om vikten av fortbildning.

 

  1. Se till att alla nätdoktorer är anslutna till en befintlig vårdcentral. På det sättet ökar kontinuiteten och resurser kan fördelas till de patienter som mest behöver dem.
  2. Se till att det finns resurser att anställa det antal sjuksköterskor och läkare som behövs, men även undersköterskor, biomedicinska analytiker, sekreterare och psykosocial personal för att skapa en god vård för våra patienter. Det är kanske ingen överraskning, men sjukvård kostar pengar och kan aldrig bli lönsam! Det är något vi betalar till i hela vårt yrkesverksamma liv och det är när vi blir sjuka som vi vill få valuta för de pengarna!

Vi som är specialister i allmänmedicin har ett fantastiskt intressant och stimulerande arbete, vi vill kunna erbjuda våra patienter en god vård med hög tillgänglighet och hög kvalitet. Gör det möjligt för oss att erbjuda det! 

Anneli Vinensjö  

ordförande SFAM Skaraborg, specialist i allmänmedicin, Närhälsan Billingen, Skövde 

Margareta Hellgren  

sekreterare SFAM Skaraborg, specialist i allmänmedicin, PhD, Närhälsan S:a Ryd, Skövde 

Märit Löfgren  

ordförande SFAM S:a Älvsborg, ST-läkare i allmänmedicin, Hercules vårdcentral Borås 

SFAM – Svensk förening för allmänmedicin 

GP 2018 10 08″”

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Går det att välja en friskare vård?

Det nalkas val i Sverige, och sjukvårdsfrågan är en av de viktigaste frågorna för svenska folket.

Läs hur Frisk Sjukvård känner inför det stundande valet i dagens  Markblad

Kom ihåg att skriva under uppropet om du inte redan gjort det – klicka HÄR!

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Glad midsommar!

Frisk Sjukvård önskar alla följare en trevlig och glad midsommar och vill samtidigt passa på att påminna om en viktig sak! 

Den 9 september går vi till valurnorna.
Eftersom sjukvårdsfrågorna är viktiga och aktuella, så är just valet till landstinget extra viktigt. Det valet brukar tyvärr komma i skymundan eftersom valet till riksdag och kommun för många känns angelägnare.
Men OM du vill ha en fungerande sjukvård – välj dina representanter till landstinget med omsorg den 9:e september!

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vårdval ger nya kval!

Frisk Sjukvård har inte gått i vinteride om ni trodde det! Nej då pennorna, glöder och en ny debattartikel har publicerats både i BT.se 2018-03-12 samt Markbladet 2018-03-21 (läs artikeln här!)

Önskar en härlig påskhelg – passa på att njuta av solen när den tittar fram!

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Möte med Vänsterpartiet regionfullmäktigeledamot Eva Olofsson

Möte med regionfullmäktigeledamot Eva Olofsson, Vänsterpartiet och den politiske sekreteraren inom hälso- och sjukvård, Niklas Theodorsson.
Från Frisk sjukvård deltog Ing-Britt Helgesson, Marcus Otterloo och Monica Molin.
Mötet hölls i ABFs lokaler på Magasinsgatan i Borås. 

Vi presenterad oss och berättade lite kort vad Frisk sjukvård har för tankar om vården. En omorganisation behövs för att vården ska bli likvärdig över hela landet och  för att komma till rätta med personalproblem. Vi har tittat på Norges sjukvårdsmodell och hämtat mycket idéer därifrån. Liknande system finns i fler länder.
Staten får ett övergripande ansvar för de stora universitetssjukhusen, där specialistsjukvården ska bedrivas och utformar regler så alla arbetar enligt samma principer. Landstingen har spelat ut sin roll och ansvaret för primärvården flyttas till kommunerna. De har redan idag stort ansvar för bland annat skol- och hemsjukvård och känner sina patienter och områden.

 Eva Olofsson delade inte våra tankar och tyckte inte det blir bra att staten lägger sig i för mycket. Lite förvånande, eftersom Vänstern av tradition alltid velat förstatliga både industrier och annat. Socialstyrelsen behöver sätta upp lite grundregler men sen är det upp till landstingen att sköta all vård i respektive område. Att ge kommunerna makt över primärvården skulle bara göra att det blir rörigt och ingen skulle ha kontroll, bland annat med anledning av vårdvalet. Dessutom skulle det innebära en omorganisation till och det skulle heller inte vara så lyckat.
Överlag, utan att för den skull vara helt emot viss valfrihet, så såg de dessa vårdvalsreformer som ett stort bekymmer. Det försvårar den parlamentariska styrningen och kräver ett stelbent reglemente då det ska vara lika villkor för alla. Kruxet är att verkligheten visar upp olika förutsättningar som krockar med detta synsätt, varpå politiken i efterhand försökt lappa o laga för att kompensera. Samtidigt så kändes det inte som att de ville ta strid för att ändra på detta utan det är som det är, när det gäller genomförda reformer.

 Vänsterns recept för en bättre vård, var istället att lita till tekniska lösningar som till exempel läkare via webbkamera, specialistsjukvårdsteam som åker hem till folk och sköterskebilar som rycker ut vid vissa larm.
Dessutom vill de, som enda parti i regionen, höja skatten med 30 öre och verka för att statsbidragen inflationssäkras.
De tyckte att det var ok att köra med metoden laga och lappa. Det vill säga, pytsa in lite pengar till nån verksamhet för att få en drägligare tillvaro för personal och patienter.
För att råda bot på personalbristen föreslår Vänstern att det utbildas fler. Och att arbetsmiljön blir bättre vilket kan ske genom till exempel arbetstidsförkortning med bibehållen lön, vilket alla andra partier är emot. Och man var helt emot användandet av bemanningsläkare, men det är ju alla partier eniga om.
Tydligen ska regionen bilda en egen bemanningspool där man ska kunna hyra personal. Det är väl ingen större skillnad på en privat bemanningspool eller en som drivs via regionen, förutom att vinsten hamnar i privata fickor eller hos regionen? Den privata poolen kommer väl att locka med högre lön så frågan är väl hur många som kommer att lista sig på regionens pool?

Eva höll med om att själva sättet som regionen är organiserad på är rörig med alltför många nämnder och styrelser. Men hon verkade inte ha något förslag på vad man ska göra istället.

Marcus frågade i slutet av vårt möte vad Vänstern skulle genomföra om de vann regionvalet med 60 % men Eva kunde inte ge några riktigt bra förslag. Till slut sa hon att många av deras idéer inte kan genomföras utan att de får stort inflytande i regeringen/riksdagen. Jag tyckte det kändes visionslöst och det verkade inte finnas några bra idéer eller drömmar om hur vi skulle kunna få en jämlik och bra vård. 

Inget av partierna vi pratat med verkar ha några större visioner om framtidens vård, förutom spännande tekniska lösningar. Det lovar inte gott inför framtiden och hur den framtida vården ska organiseras. Det lär bli ett spännande val i höst. Eller så blir det inte det, med tanke på att det inte skiljer något nämnvärt mellan partierna. Alla är eniga om problemen men ingen vill ändra på grundstrukturerna! Hur lyckas vi lyfta den grundfrågan?

För Frisk Sjukvård
Monica Molin
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

SVT tar upp den svenska vårdens situation!

Se på SVT om den svenska vården och dess utmaningar. Manuset skulle ha kunnat vara hämtat från Frisk sjukvårds kampanj, då det är precis dessa frågeställningar och denna kritik vi för fram!

 

Se programmet här!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

god jul 2017 fS

Bild | Posted on av | Lämna en kommentar
%d bloggare gillar detta: